Ingen verklighetskoppling.

Fredrik Reinfeldt har ingen verklighetskoppling till det han säjer i Svenska Dagbladet. Jag brukar inte skriva om politik i min blogg annars, men nu jävlar får det fan vara nog.

Jag kan tala av egen erfarenhet som arbetslös ung vuxen som skulle klara sej på 2.300 kronor varje månad. Dom har ju slagit fast att minst 3.000 kronor krävs för att en människa ska leva någorlunda drägligt. Men hur ska jag som arbetslös ung vuxen kunna leva på 2.300 som jag fick av Försäkringskassan under endast 1 år? Hur skulle jag klara mej efter det där året?

Det var ju tur att jag har föräldrar som lät mej bo hemma, som stod för alla utgifter jag hade och som stod ut med mej.
Men tänk på dom som kanske inte har föräldrar som hjälper dom, dom som inte har nån alls att vända sej till när pengarna tryter. Ingen har tänkt på hur folk har det, det är bara pengar och statistik som gäller. Jag mådde inte bra av det här, och vill ALDRIG igen vara med om det.

Jag minns att min handledare på arbetsförmedlingen frågade mej om jag ville vara med i kommunens åtgärdsprogram.
Undrade vad i helvete det var för nåt. Det visade sej vara en “avlastningsstation” där dom satte arbetslösa ungdomar och vuxna i övre medelåldern som hade diverse sjukdomar och skador, som ville men inte kunde jobba på grund av skada, sjukdom etc. Vi skulle “ut ur systemet”, det vill säja ut ur deras statistik så att det skulle se bra ut.

Dessutom kravet på körkort som alla arbetsgivare har idag.
Ingen arbetsgivare vill ha en anställd som inte har körkort. Jag anser att i och med att jag har två ben att gå med, har en cykel i garaget och det går dessutom bussar till och från det eventuella arbetet, varför ska jag då tvingas ta examen och få ett plastkort jag inte vill ha? Varför ska jag tvingas göra nåt jag inte vill? Tänk på dom som inte har möjlighet att ens ta körkort fast dom vill.

Jag har aldrig velat ha bil eller körkort, och vill fortfarande inte ha det.
Visst, det är säkert ett “plus” att ha det men JAG vill inte. Punkt och jävla slut. Likt förbannat så “måste” man. Varför skulle jag ens vilja ha en bil som släpper ut avgaser som förstör miljön? Jag har två ben som fungerar som dom ska, jag kan gå med dom, jag har en cykel i garaget och det går bussar. Så varför i helvete skulle jag vilja skaffa ett körkort och en bil? I värsta fall går jag ock köper mej en gammal moped som knappt drar nånting om jag ska på långresa. Eller tar bussen, eller tåget, dit jag ska. Hur jävla svårt kan det va egentligen?

Skulle nån mot förmodan se mej köra en bil ja, då är det nog på samma sätt som Mr. Bean.
Och nej, jag tänker inte be om förlåtelse för alla jävla svordomar. LEV MED DOM.

Tack för mej.